FC Köln var fram till 1990-talet ett av de mest framgångsrika lagen med en rad landslagsstjärnor. Idag vill Rhens storhet tillbaka till fornstora dar.
Magnus Brink
tyskfotboll@hotmail.com
Fram till andra världskriget fanns flera större klubbar i Köln men ingen kunde avancera till att bli stadens storklubb och spela en roll nationellt. Det bästa resultatet för Kölns klubbar i det tyska mästerskapet var kvartsfinal. Storstaden Köln såg hur andra städer hade storklubbar, inte minst Ruhr med sina många klubbar med Schalke 04 som dominant.
Efter kriget kom så diskussioner upp kring vad som skulle göras åt bristen på en kölnsk toppklubb vilket ledde till flera fusioner. Förutom FC Köln skapades även Viktoria Köln genom en sammanslagning 1957 och Fortuna Köln.
Uppgång under Franz Kremer
Den största ledaren i FC Kölns historia är Franz Kremer. Kremer (1905-1967) var drivande i grundandet av klubben efter kriget. Han var då klubbpresident för Kölner BC och ville skapa en storklubb i Köln som då dominerades av flera mindre klubbar. Dessa kunde inte hävda sig på nationell nivå. En ny klubb skulle anta denna utmaning sportsligt och inte minst ekonomiskt. Under diskussionerna kring ett samgående visade Kremer målet med denna klubben för hans del: "Wollen Sie mit mir Deutscher Meister werden?".
FC Köln bildades så 1948 då Kölner BC 01 och SpVgg Sülz 07 gick samman i en satsning. Dessa två klubbar hade redan något gemensamt - de var de enda av Kölns klubbar som blivit västtyska mästare (1912 och 1928). I tidernas första FC-lag är den mest kände Hennes Weisweiler som även var spelande tränare.
Under Kremers ledning kom framgångarna. Efter ett år gick man upp i högstadivisionen Oberliga West och etablerade sig som ett topplag på regional nivå. Man kvalificerade sig för Oberliga West via kvalseger mot lokalkonkurrenterna Bayer Leverkusen, som idag är en av Kölns stora rivaler där möten närmast har derbykaraktär.
Dominant i Oberliga
1953 följde den första titeln då man blev västtyska cupmästare (regionala cupmästare). 1954 vann man för första gången Oberliga West, en liga man vann ytterligare fyra gånger. 1954 nådde man sin första stora framgång på det nationella planet i och med finalplatsen i DFB-pokal. Lagets storstjärna var kölnfödde Hans Schäfer, landslagsspelare och världsmästare 1954.
En annan landslagsspelare hade klubben i försvararen Georg Stollenwerk. Köln var vid denna tid lite av ett föredöme för andra klubbar då man låg långt före vad gäller proffessionaliseringen, då både vad gäller spelarnas status och skötseln av klubben. Ekonomiskt stark visade sig klubben genom bland annat värvningen av VM-finalhjälten Helmut Rahn 1959.
Tyska mästare 1962 och 1964
1962 var året för Kölns stora genombrott som storklubb. Man vann återigen Oberliga West och tog hem den regionala cupen. Det största var dock att man äntligen gick hela vägen och blev tyska mästare. FC Köln tog en imponerade finalseger mot de regerande mästarna FC Nürnberg. I laget spelade stora FC-spelare som världsbacken Karl-Heinz Schnellinger, Karl-Heinz Thielen, Leo Wilden och Hans Sturm.
Klubbpresidenten Kremer var en av de drivande bakom Bundesligas införande 1963 och 1964 blev FC Köln de historiska första mästare som Bundesliga-segrare. I laget fanns veteranen Schäfer men även nya stjärnor i Wolfgang Overath och Wolfgang Weber som båda tog plats i Västtysklands VM-lag 1966.
Framgångar fanns ofta och laget hade ofta potentialen men fick långt ifrån alltid ut den i Bundesliga. Många pratar om en hierarki som hindrade laget från nya titlar. 1968 följde den första cuptiteln innan det tog nio år att åter erövra en stor titel för Köln. Många menar även att Kremers oväntade död 1967 skapade ett tomrum efter sig som man aldrig riktigt kunnat fylla.
Landslagsstjärnor och dubbeln 1978
Under 1970-talet kom nya stjärnor fram i Köln. Från Euskirchen kom den tekniska mittfältaren Heinz Flohe och han blev tillsammans med Bernd Cullmann och mittfältsstjärnan Overath världmästare på hemmaaplan 1974. Ett bittert nederlag för Köln var dock att staden med ett av Bundesligas topplag förbisågs inför VM och inte fick några VM-matcher. Köln som dominerat under 1960-talet hade i början av 1970-talet hamnat i skuggan av de nya framgångsklubbarna Borussia Mönchengladbach och Bayern München.
Klubben agerade när Hennes Weisweiler 1976 gjorde comeback som tränare i klubben. Under den legendariske storträren Weisweiler tog Köln dubbeln 1978 när man vann ligan och cupen. Internationellt nådde man som mästare fram till semifinal i mästarcupen 1979 där man förlorade snöpligt mot Nottingham Forest. Efter 3-3 på bortaplan räckte 0-0 för avancemang men Köln förlorade hemma med 0-1.
|
Namnkunniga spelare
Köln fick istället se Hamburger SV ta över tronen som Västtysklands mest framgångsrika klubblag. Klubben fick dock fram en ny generation landslagsspelare där "Toni" Schumacher utmärker sig både positivt och negativt. Stormålvakten var en av av världens bästa målvakter men efter Spanien-VM 1982 är hans anseende hos många i botten. På anfallssidan hade klubben under slutet av 70- och början av 80-talet en rad toppspelare som Dieter Müller (EM-skyttekung 1976), Klaus Allofs (EM-skyttekung 1980) och Klaus Fischer.
En blivande världsspelare med en kort karriär i Köln var en ung Bernd Schuster som 1980 imponerade i Västtysklands europamästarlag och gick till Barcelona. En annan intressant spelare var Yasuhiko Okudera som var med i 1978 års mästarlag. Okudera var en av de första asiatiska spelarna i Europa.
Ett lag av världsmästare
Trots flera namnkunniga spelare i laget var man i början av 1980-talet ett mittenlag i Bundesliga och framgångarna få. Undantaget kom när man vann DFB-pokal 1983 genom att slå lokalkonkurrenten Fortuna Köln i finalen efter mål av Littbarski. Internationellt kunde man fira framgångar i UEFA-cupen där man som bäst nådde final mot Real Madrid 1986.
I slutet av 1980-talet bjöd på nya topplaceringar där Köln kom tvåa i Bundesliga två gånger under tränaren Christoph Daum. Klubben hade landslagsspelare som Thomas Hässler, Jürgen Kohler, Pierre Littbarski och målvakten Bodo Illgner i laget. Alla skulle 1990 bli världsmästare, även om Kohler då spelade i Bayern München.
Den första degraderingen
I mitten av 1990-talet började det gå sämre för Köln och 1998 åkte klubben för första gången ur Bundesliga. Bakom sig hade man haft flera år av bottenstrider där man säkrat kontraktet i näst sista och sista omgången. I början av 1990-talet hade man också fått ekonomiska svårigheter. Det räckte inte att man hade en av Bundesligas bästa anfallare i österrikaren Toni Polster.
När man hamnade i 2. Bundesliga värvade man Bernd Schuster som tränare från lokalkonkurrenten Fortuna Köln, men han lyckades inte alls med laget och lämnade redan efter ett år. Storebror FC förlorade säsongens båda möten mot lillebror när lagen för första gången sedan 1970-talet spelade seriederbyn. FC skulle dock vara de de mer lyckosamma senare: 2000 var man tillbaka i Bundesliga medan Fortuna Köln åkte ner i amatördivisionen.
FC Köln är nu det enda elitlaget i fotboll i hemstaden och trots att man sportsligt inte är där man en gång var har man stärkt sin position. Under senare år har antalet medlemmar ökat och man säljer fler årskort än på många år. Under presidenten Albert Caspers (bl.a. chef för Ford Europa i Köln) ändrade man mycket i rätt riktning, inte minst organisatoriskt. Ett stort lyft blev den nya arenan RheinEnergieStadion.
Hisslaget Köln
De senaste åren har Köln kämpat för att hålla sig kvar i Bundesliga men tvingats se sig degraderat till 2. Bundesliga. Man har blivit ett hisslag som pendlat mellan 1. och 2. Bundesliga. Konkurrensen i området har blivit hård med dagens storklubb Bayer Leverkusen inte långt ifrån. Det är symptomatiskt att 1996 var ett historiskt år då en tysk VM- eller EM-trupp första gången efter 1945 inte hade med någon FC Köln-spelare.
Podolski sprider glans
2004 kunde dock Lukas Podolski sprida glans över klubben när han kom med i EM-truppen. Stortalangen Podolski orsakade en fotbollshysteri i Köln och skulle föra tillbaka Köln till toppen. Den unge Podolski följde med Köln som degraderades våren 2004. 2004-2005 öste Podolski in mål och Köln tog sig direkt tillbaka.
Köln satsade nu för att etablera sig i Bundesliga: Wolfgang Overath skaffade nya sponsorer. Nya spelare köptes in men Köln fick trots detta inte ihop ett lag som kunde klara sig kvar. Efter en hyfsad inledning blev man utan seger under hela vintern innan det under våren lossnade något. I slutet försökte man under nye tränaren Latour klara sig kvar men det räckte inte och 2006 åkte man på nytt ut.
2007-2008 blev en mellansäsong innan Köln gick upp i Bundesliga igen våren 2008.
Geissbockheim
En del i klubbens ambitiösa plan för att ta sig till toppen var Geissbockheim som stod klart 1953. Geissbockheim var en föregångare som klubbhus för en proffessional fotbollsklubb i Tyskland. Det har kommit att bli en mötesplats inte bara för klubben utan även för alla fans. Man har bland annat en restaurang och arrangerar olika evenemang, konferenser etc. Restaurangbesökare kan bland annat beställa "1. FC Köln Clubhaus Sekt Riesling". Namnet Geissbockheim kommer förstås från klubbens maskot - getbocken.
Hennes
FC Köln har den enda levande maskoten i den tyska fotbollen - geten Hennes. Den mycket populära geten Hennes har sedan 1950-talet funnits med vid Kölns hemmamatcher och även klubbmärket har med Hennes tillsammans med det egentliga klubbmärket. Namnet fick geten efter spelartränaren Hennes Weisweiler och nu är det Hennes VII som är maskot. Men hur fick FC Köln geten som maskot? Det hela startade i början av 1950-talet då den årliga karnivalen ("Fasching") ägde rum i staden. I samband med festligheterna fick Franz Kremer ta emot en get som present och sedan dess är geten Hennes klubbens maskot. Till vardags bor hela Tysklands favoritget på en bondgård utanför Köln.
|
 |
Fakta
Erster Fussball-Club Köln 01/07 e. V.
Grundad: 13 februari 1948 (sammanslagning av Kölner BC 01 och Sülz 07)
Klubbfärger: rött, vitt
Dräktfärger: röd tröja, vita byxor, röda strumpor
Smeknamn: "die Geissböcke" (Getterna), "FC", "die launische Diva (am Rhein)"
Hemmaarena: RheinEnergieStadion (tidigare Müngersdorfer Stadion)
Säsonger i Bundesliga: 1963-1998, 2000-2002, 2003-2004, 2005-2006, 2008-
Medlemsantal: 7500
Andra sporter: handboll, bordtennis, gymnastik
Hemsida: www.fc-koeln.de
Tyska mästare (3): 1962, 1964, 1978
Tyska cupmästare (4): 1968, 1977, 1978, 1983
Övrigt:
Tyska vicemästare (6): 1960, 1963, 1965, 1973, 1982, 1989
Tyska cupfinalister (6): 1954, 1970, 1971, 1973, 1980, 1991
Tyska amatörmästare (1): 1981
Seriesegrare Oberliga West (5): 1954, 1960, 1961, 1962, 1963
Semifinal i Champions League/Mästarcupen (1): 1979
Kvartsfinal i Champions League/Mästarcupen (1): 1965
Final i UEFA-cupen (1): 1986
Landslagsspelare (urval)
Klaus Allofs
Heinz Flohe
Thomas Hässler
Bodo Illgner
Pierre Littbarski
Hannes Löhr
Jürgen Kohler
Manfred Manglitz
Dieter Müller
Wolfgang Overath
Lukas Podolski
Karl-Heinz Schnellinger
Harald Schumacher
Bernd Schuster
Hans Schäfer
Georg Stollenwerk
Wolfgang Weber
Herbert Zimmermann
Svenska spelare
Roger Magnusson (1966-1967)
Benny Wendt (1975-1976)
Christer Fursth (1998)
|
|
