 | Fotbollens historia i Tyskland |
|
Innehåll
Fotbollens moderna utveckling
Fotbollen kommer till Tyskland
Fotbollen i Tyskland börjar i Braunschweig och Dresden
Fotbollen sprids - till gymnastikens förfäran
Berlin även fotbollens huvudstad
Fifa blir världsorganisation
De första landskamperna
"Urlandskamperna"
Den första officiella A-landskampen
OS i Stockholm 1912
Utvecklingen fram till första världskriget
Fotbollen under första världskriget
Den moderna fotbollen fick sin start i England i mitten av 1800-talet. Den fick sin start vid högre lärosäten och hos borgarklassen innan den spreds till massorna. 1848 skapades de första reglerna vid universitetet i Cambridge och 1857 grundades FC Sheffield som första riktiga fotbollsklubb - av cricketspelare.
1863 grundas det engelska fotbollsförbundet FA och utvecklingen av regler och spel drivs starkt framåt: enhetlig bollstorlek (1872), den första landskampen (1872), den första nationella tävlingen (1872) och domare (1875). 1870 bestäms att antalet spelare i ett lag ska vara 11. Ett viktigt steg innebär också regeln att bara målvakten får ta bollen med händerna, en bestämmelse som inte bara utvecklar sporten utan tydligt särskiljer den från rugbyn.
Till kontinenten och sedermera Tyskland spred sig fotbollen från 1860-talet. Det var engelska internatstudenter i Schweiz som spred fotbollen: detta har gett namn på schweiziska klubbar som Lausanne Football and Cricket Club och Young Boys Bern. FC St. Gallen som grundades 1879 är den äldsta fotbollsföreningen på kontintenten som fortfarande är verksam. Från Schweiz vandrar den nya sporten vidare till Franrike, Spanien och Tyskland där britter är verksamma.
Fotbollen kom till Tyskland i slutet av 1800-talet och det finns olika historier om vem som var först med fotboll i Tyskland. Braunschweig ses som en stark kandidat som den tyska fotbollens vagga. Klart står att det precis som i många andra länder var britter som till stor del stod för introduktionen och under många år för inspirationen.
Till en början var det studenter som spelade fotboll innan sporten spred sig i samhället. Den stora pionjären var professorn Konrad Koch vid gymnasiet i Braunschweig. 1872 införde han fotboll för att få fart på eleverna under eftermiddagarna. 1874 grundade Koch den första fotbollsföreningen i Tyskland ("Schüler-Fussball-Club") för eleverna. Koch var också den som översatte spelreglerna från engelska till tyska.
Han kom också att lägga till några regler för att få fotbollen accepterad av etablissemanget. Man fick inte spela fotboll om det låg östlig vind och om det var mer än 10 grader. Ett annat viktigt centrum för fotbollen under dessa år var Dresden där Dresden English FC grundats 1874 som en av de första föreningarna på kontintenten med de moderna fotbollsreglerna. Laget grundades av engelsmän som levde i Dresden.
Länge stod fotbollen i konflikt med gymnastiken (tyska Turnen) som hade en stark ställning i Tyskland och sågs som något genuint tyskt. Representanter för gymnastiken såg fotbollen som något fördärvade i sina rörelser och jagandet efter en boll - "Turnen gegen Sport" kom att bli en idrottslig konflikt under decennier i Tyskland. Fotbollen bespottades och kallades "Fußlümmelei" eller "Engelska sjukan" - men blev allt populärare. Fotbollen var förbjuden på flera skolor men efterhand föll motståndet även där.
Representanter för gymnastiken såg fotbollen som något fördärvade i sina rörelser och jagandet efter en boll.
Under 1880-talet spred sig fotbollen med föreningar som Bremer FC, Hamburger SC, FV Hannover och Berliner Cricket und Football-Club. Dagens Hamburger SV räknar sitt grundade tillbaka till 1887 även om dagens förening skapades första 1913 genom sammanslagningar. TSV 1860 München grundades förvisso 1860 men började med fotboll först långt senare. VfL Bochum har 1848 skrivet i klubbmärket men skapades i själva verket först 1938.
Huvudstaden i dåtidens kejsarrike Berlin blev ett centrum för fotbollen i Tyskland. Storstaden har idag Tysklands äldsta fortfarande existerande fotbollsklubb BFC Germania 1888. Det var också i Berlin som det första fotbollsförbundet i Tyskland bildades, Bund deutscher Fussballspieler. I Berlin bodde flera brittiska fotbollsspelare kring sekelskiftet. Trots detta internationella inslag var sporten mycket nationalistisk. Den blev inte mindre nationalistisk sedan den tyske kejsaren, Kaisern, Wilhelm II började intressera sig för sporten. Många var i början emot fotbollen just för att den ansågs "otysk" (jämfört med den tyska gymnastiken) med sin starka koppling till britterna som spred sporten.
Detta ändrade sig sedan kejsaren och andra delar av den kejserliga familjen börjat intressera sig. 1903 började även den tyska militären att intressera sig för sporten som sätt att förbättra motionen och stärka mannarnas moral och förmåga att arbeta i grupp. Inom infanteriet skapades de första militärlagen och marinen började spela fotboll med start ombord på fartyget "Barbarossa". 1907 instiftade den tyske kronprinsen Wilhelm av Preussen (1882-1951) Kronprinspokalen (Kronprinzenpokal) som spelades fram till 1918 (från 1918 Bundespokal som spelades fram till 1933).
I de första upplagorna av det tyska mästerskapet hittar man Berlin-klubbar som Britannia Berlin, Union 92, Norden-Nordwest Berlin, Viktoria 89 Berlin, Tasmania Berlin-Rixdorf och Preussen Berlin. En annan högborg för den tyska fotbollen vid denna tid var Leipzig med flera av de ledande klubbarna och VfB Leipzig som de första tyska mästarna 1903. Andra Leipzigklubbar som nådde framgångar var Sportfreunde, SpVgg och Wacker.
Hamburg måste också nämnas med klubbar som Germania (senare fusionerat till Hamburger SV) och Altona 93. Altona 93 var arrangör för den första tyska mästerskapsfinalen på Exerzierweide i Altonastadsdelen Bahrenfeld. I södra Tyskland fanns de ledande klubbarna i Karlsruhe (Karlsruher FV och Phönix) och Stuttgart (Kickers).
Huvudartikel: Tysklands fotbollsförbund DFB
Förbundet grundades 28 januari 1900 i Leipzig vid 1. Allgemeiner Deutscher Fussballtag och fick namnet Deutscher Fussball-Bund. Plats för grundandet var restauragen Mariengarten och vid grundandet var 86 föreningar representerade av 36 delegater. Det var ett avgörande steg för att förena den tyska fotbollen och skapa en fungerade nationell verksamhet - och därmed kunna skapa ett riktigt landslag.
Grundandet av DFB var en stor framgång i strävan efter att ena den tyska fotbollen som precis som landet var präglat av stark regionalism. Konrad Koch hade redan 1886 försökt skapa ett förbund och nya försök följde bland annat i Hannover 1890. Det första förbundet skapades i Berlin 1890 genom Bund Deutscher Fussballspieler. Under 1890-talet följde regional förbund som Süddeutsche Fußball-Union (1893) och Hamburg-Altonaer Fußball-Bund (1894).
Internationellt skedde stora organistoriska steg i början av 1900-talet. Fifa (Fédération Internationale de Football Association) grundas 1904 i Paris med Tyskland som en av grundarna. De kommande åren tar Fifa över från FA som skaparen av nya regler och förordningar. Man inför direkt frispark, målvakten får inte lämna linjen vid straffspark, bollen ska vara i läder och man måste inte längre ha shorts som täcker knäna.
Innan den första officiella landskampen spelades 1908 spelade Tyskland fem inofficiella landskamper, de så kallade urlandskamperna ("Ur-Länderspiele"). Fyra av dessa gick mot dåtidens stora läromästare och förebild England. Engelsmännen var vid denna tid totalt överlägsna och vann tre gånger tvåsiffrigt och på fyra matcher gjorde Tyskland bara två mål. Noterbart var att England i en av landskamperna ställde upp med ett amatörlag som trots detta vann med hela 12-0. Det som föranledde matcherna mot engelsmännen var den första urlandskampen i december 1898 mot Frankrike.
Ett tyskt lag med åtta berlinare (varav tre "gästberlinare", d.v.s. inflyttade studenter), två sydtyskar och en hamburgare reste till Paris och slog det franska laget med 7-0. Så franskt var nu inte laget, då nio av spelarna var engelsmän. Segern uppmärksammades stort och kejsaren Wilhelm II tillhörde gratulanterna. Man vet inte allt om dessa urlandskamperna, till exempel saknas listor över målskyttar och lag i flera av dem. Kritiker hade svårt att tycka om en sport där engelsmän var så överlägsna tyskar, det stämde helt enkelt inte in med den världsbild som fanns, inte minst präglad av tävlandet om kolonier.
Walther Bensemann
Den som låg bakom urlandskamperna var Walther Bensemann som är en av de stora personligheterna i den tyska fotbollens barndom. Bensemann kom under sin tid som student i Schweiz i kontakt med fotbollen. Schweiz var tidigt ute med fotboll genom de många britter som studerade i Schweiz. Bensemann fortsatte studierna i Karlsruhe och startade flera fotbollsföreningar, däribland International Football Club, Karlsruher FV och Frankfurter Kickers. Bensemann var före sin tid som kosmopolit som såg fotbollen som ett sätt att föra olika nationer närmare varandra (tyska "Völkerverständigung"). Detta fick honom att engagera sig för att man skulle ha (inofficiella) landskamper.
1900 var Bensemann med och grundade DFB men han avsade sig en roll som ledare i förbundet då han ville arbeta internationellt snarare än nationellt. 1920 startade han Tysklands första fotbollstidning Kicker som idag är Tysklands mest välrenommérande fotbollstidning. Se efter i redaktionsrutan så står hans namn där! Under 1930-talet tvingades Bensemann som jude att fly undan nazisterna och bosatte sig i Schweiz. Bensemann försvann ur den tyska fotbollen och under många år var han "försvunnen" ur den tyska fotbollshistorien. Bensemann dog 1934 i Montreux.
Efter "Ur-landskamperna" skulle det dröja flera år innan man startade upp en riktig (officiell) A-landslagsverksamhet. Deutscher Fussball-Bund skrev sedermera under en överenskommelse med det schweiziska förbundet om ett utbyte. Tyskland spelade sin första officiella landskamp 1908 mot Schweiz. Landskampen spelades i Basel inför över 4000 åskådare och edsbröderna vann med 5-3.
I den första landskampen hade man ännu inte det klassiska matchstället med vit tröja och svarta shorts utan spelarna har en svart överdel med vita ärmar med ett stort tyskt riksvapen. Shortsen och strumporna gick i svart. Historisk första målskytt blev 20-årige Fritz Becker från Frankfurter Kickers, en av de föreningar som senare fusionerades till Eintracht Frankfurt.
 |
Den första A-landslaget 1908
Från vänster: Max Dettinger (delegationsledare), Willy Baumgärtner, Fritz Becker, Gustav Hensel, Fritz Baumgarten, Arthur Hiller (lagkapten), Walter Hempel, Fritz Förderer, Ernst Jordan, Karl Ludwig, Wilhelm Behm (kassör), Eugen Kipp, Hans Weymar, Hugo E. Kubaseck (DFB).
|
Laget bestod av följande spelare:
Fritz Baumgarten (Germania 1888 Berlin), Walter Hempel (Sportfreunde Leipzig), Ernst Jordan (Cricket-Viktoria Magdeburg), Karl Ludwig (SC 99 Köln), lagkaptenen Arthur Hiller (1. FC Pforzheim), Hans Weymar (Viktoria Hamburg), Gustav Hensel (FV Kassel), Fritz Förderer (Karlsruher FV), Eugen Kipp (Sportfreunde Stuttgart), Fritz Becker (Kickers Frankfurt), Willy Baumgärtner (SV 04 Düsseldorf)
Arthur Hiller, Willy Baumgärtner och Hans Weymar spelade alla tre landskamper under det första landslagsåret. I de kommande landskamperna debuterade flera spelare som skulle bli tongivande under de första landslagsåren, bland dem Adolf Jäger och Camillo Ugi.
Den första segern i landskampshistorien kom påföljande år, 4 april 1909, då man vann mot Schweiz med 1-0. Det tyska laget bestod enbart av spelare från södra Tyskland och segermålet gjordes av Eugen Kipp från Sportfreunde Stuttgart. Kipp (1885-1931) var en av de första landslagsstjärnorna och gjorde 10 mål på 18 landskamper. Hans liv fick en tragisk vändning under kriget då han sårades svårt på Västfronten. Hans högra ben amputerades och han hade fått svåra stickskador. Han återhämtade sig aldrig från krigsskadorna och dog 46 år gammal.
Huvudartikel: Tyskland i de olympiska spelen
Den första turneringen Tyskland spelade var fotbollsturneringen vid de olympiska spelen i Stockholm 1912. Innan turneringen startade laddade man upp med landskamp mot hemmanationen, den första landskampen någonsin mot Sverige slutade med tysk 4-2-seger. I den olympiska turneringen misslyckades Tyskland att ta medalj, trots att man tog sin största seger genom tiderna mot Ryssland med hela 16-0!
Karlsruher FV:s Gottfried Fuchs blev historisk 10-målsskytt, ett världsrekord som skulle hålla sig fram till 2001 då Australiens Archie Thompson gjorde 13 mål mot Amerikanska Samoa. Fuchs tvingades som jude att emigrera till Frankrike och Kanada efter nazisternas maktövertagande och avled i Kanada 1972. Bland Fuchs beundrare fanns Sepp Herberger.
 |
|
Tysklands landslag vid OS i Stockholm 1912.
|
Turneringen började med en 1-5-förlust mot Österrike där matchen visar hur fotbollen var annorlunda på den tiden. Tyskland var det bättre laget under den första halvleken och ledde i paus efter ett mål av Adolf Jäger. I den andra halvleken får matchen en dramatisk vändning då den tyska målvakten Albert Weber krockar med stolpen och får en hjärnskakning. Han spelar vidare varpå Österrike gör två snabba mål och tar ledningen. Weber blir medvetslös och faller ihop.
Österrikarna vägrar att godkänna att en reservmålvakt tas in och istället måste anfallaren Willi Worpitzky vakta målet. Österrike gör ytterligare tre mål. Storsegern mot Ryssland gav Tyskland fortsatt medaljchans - förutsatt att man vann mot Ungern. Men i den tredje landskampen mot Ungern blir det på nytt en förlust (1-3). Tyskland förlorade alltså mot de båda namngivande delarna av det kungliga och kejserliga rike som Österrike-Ungern fortfarande bestod av.
Åren fram tilll första världskriget präglas av fotbollens introduktion i Tyskland och dess tidiga utveckling. Fotbollen kom att splittras mellan de olika regionerna i Tyskland, inte minst Berlin kontra södra Tyskland. 1900 års grundade av DFB var en stor framgång för enandet av den tyska fotbollen. Landskampsstatistiken är fram till första världskriget negativ, Tyskland vann sex gånger, spelade oavgjort fem men förlorade 19 gånger.
Det skulle dröja till 1920-talet innan en förbundskapten anställdes även om man anställde tränare med liknande funktioner. Bland annat anställde DFB tre fotbollslärare när man gjorde en satsning inför OS 1916 i Berlin som på grund av första världskriget aldrig blev av. 1913 sa man nej till inrättandet av en förbundskaptenspost men anställde Richard Girulatis som utbildare (Bundes-Fussball-Lehrer).
DFB hade planerat 10 landskamper 1914 men endast en kom att spelas då man mötte Nederländerna 5 april och spelade 4-4. Krigsutbrottet avbröt fotbollsspelandet då spelare och funktionärer kallades in för krigstjänstegöring. 1916 försökte DFB få till landskamper mot de allierade Österrike och Ungern men dessa blev aldrig av. Under 1917 blev det brist på fotbollar och inte heller fotbollsskor gick att få fram. På olika håll man dock igång fotbollen.
| | |