 | Fotbollens historia i Tyskland |
Innehåll
Fotbollen i det delade Tyskland
De första åren efter kriget
Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland)
Förbundsrepublikens första landskamp
Saarland
Undret i Bern
Amatörer eller proffs?
En ny generation
Storhetstiden
Bundesligaskandalen
Nya framgångar under 1980-talet
Fotbollen i kris
Efter krigsslutet 1945 tänkte nog få på fotboll men fotbollen kom igång förvånansvärt snabbt efter kriget. I de sönderbombade städerna röjdes fotbollsplaner snabbt upp och seriespel startade. Men det fanns också problem. Ockupationsmakterna förbjöd klubbar och tog själva över planerna för egen verksamhet. Amerikanarna spelade inte fotboll utan istället blev det baseboll. Det var ändå amerikanarna som bidrog till att fotboll i organiserad form åter kunde spelas då de tillät spel igen. I den amerikanska zonen i södra Tyskland spelade Schwaben Augsburg med Ernst Lehner i laget en första match. Den inledde uppstartandet av den tyska fotbollen.
1948 avgjordes det första tyska mästerskapet efter kriget i Köln. 1. FC Nürnberg vann finalen mot FC Kaiserslautern. Tysklands indelning i zoner gjorde att regional ligor skapades. Senare införde man i Västtyskland fem regionala högstaligor (Oberligen). De första östtyska mästarna blev mästare i vad som då fortfarande var en östzon av Tyskland. Det var tänkt att 1948 års östzonsmästare skulle delta i det tyska mästerskapet men av detta blev intet.
Splittringen av Tyskland innebar också en splittring av fotbollen. Under de första åren efter kriget hade man försökt att förena fotbollen i väst och öst. 1948 hade man till exempel velat få med östzonsmästarna Planitz i det tyska mästerskapet men det misslyckades. Splittringen var stor vilket inte minst syntes i olympiska sammanhang där DFB och DFV spelade interna landskamper om vem som skulle representera Tyskland i OS (fram till 1972).
Tyskland var utanför idrottsvärlden men 1950 blev Västtyskland fotbollsförbund DFB åter medlem av Fifa. Detta skedde först efter VM-slutspelet i Brasilien vilket gjorde att Tyskland inte hade någon möjlighet att delta i kval- eller slutspel. Det var Schweiz som låg bakom Tysklands rehabilitering och att man åter fick komma med i Fifa. Östtyskland var ännu inte erkänt av en rad länder och hade inte fått igång någon landslagsverksamhet. 1952 blev Östtysklands fotbollsförbund DFV upptagen som Fifa-medlem.
Läs mer om DDR-fotbollens historia här
Förbundsrepubliken Tyskland spelade sin första landskamp mot Schweiz 1950. Man hade återigen blivit medlemmar i FIFA och spelade den 22 november sin första landskamp i Stuttgart. Precis som vid Tysklands första landskamp 1908 var Schweiz nu motståndare. Schweiz hade varit den stora medlaren när Tyskland åter fick spela internationellt. Västtyskland vann matchen med 1-0 efter mål av Herbert Burdenski.
Sepp Herberger hade återkommit på posten som förbundskapten som han innehaft innan kriget. Herberger blev skaparen av den moderna tyska landslagsfotbollen och redan vid denna den första landskampen fanns flera av de spelare som skulle vara med om den första stora framgången: VM-guldet 1954.
Laget bestod av följande spelare:
Toni Turek - Herbert Burdenski, Streitle - Andreas Kupfer, G. Baumann, Barufka (90. Röhrig) - Berni Klodt, Max Morlock, Ottmar Walter, Balogh, R. Herrmann
Huvudartikel: Fotbollen i Saarland
Saarland har ett eget kapitel i den tyska fotbollshistorien. Eftersom området var under fransk styre 1945-1956 utan att för den skulle tillhöra Frankrike uppstod en speciell situation. Fotbollsklubbarna med rekontruerade 1. FC Saarbrücken i spetsen spelade i den franska ligan och Saarland fick ett eget landslag med Helmut Schön som förbundskapten.
Läs mer om Tysklands första VM-guld 1954 - das Wunder von Bern
Västtyskland hade missat VM i Brasilien 1950 då man inte blivit invalt i FIFA och därmed inte fick kvala. Till VM i Schweiz kvalade man mot Norge och Saarland. Det var nu många för första gången fick stifta bekantskap med de nya spelarna som Morlock, Turek, och Rahn. Den stora ledaren var lagkaptenen Fritz Walter som debuterat redan 1940. Hur det skulle gå för Västtyskland i VM var oklart. Mellankrigsframgångarna gick knappast att falla tillbaka på och den stora framgången hade egentligen kommit redan då man återigen var med i ett VM-slutspel.
Västtyskland skulle överraska alla när man tog sig fram till final mot storfavoriterna Ungern. Ungern hade dominerat europeisk landslagsfotboll under flera år med meriter som att slå England på Wembley, OS-guld 1952 och man hade varit obesegrade under en rad år. Västtyskland kunde efter en dålig inledning där Ungern tog ledningen med 2-0 vända och vinna med 3-2. Västtysklands VM-titel har blivit en av de stora händelserna i Tysklands efterkrigshistoria och har varit en av orsakerna till fotbollens breda popularitet. De spelare som vann finalen blev legender och kallas "Die Helden von Bern" för deras insats som populärt kallas "das Wunder von Bern".
Vid VM i Sverige 1958 åkte Västtyskland ut mot hemmanationen i semifinalen. I Västtyskland blev det stora rubriker över att Sverige hade skickat ut de regerade världsmästarna och man funderade över att bryta handeln med Sverige efter en bråkig semifinal där Erich Juskowiak visades ut som första tyska spelaren någonsin i VM. De svenska hejaklacksledarna vid sidan av plan som eldade på publiken minns man fortfarande i Tyskland och Sveriges VM-kommitté fick efter VM kritik av Fifa för tilltaget.
I det västtyska laget fanns VM-hjältar som Helmut Rahn och Hans Schäfer men även ungtuppar som Karl-Heinz Schnellinger och Uwe Seeler.
Se även: Tyska spelare i utländska ligor
I Sverige och Tyskland delade man under lång tid åsikten om det fula i proffsfotboll. Det som hyllades var den ädla amatörismen. Allt eftersom rämnade systemet även om fotbollspampar gjorde allt för att stoppa utvecklingen mot proffsfotboll. I Sverige och Tyskland var det vanligt med pengar under bordet. 1933 uteslöts Malmö FF ur allsvenskan sedan man brutit mot de stränga bestämmelserna. I Tyskland kom man starkt att påverkas av utvecklingen när lag ur Serie A och den spanska ligan började intressera sig för de tyska spelarna. Drömlöner lockade men DFB och klubbledningar gick till motattack. Klubbarna försökte kringgå amatörbestämmelserna och gav lån till spelarna för att de skulle få större inkomster som mack- eller biografägare. Uwe Seeler fick jobb på Adidas.
Landslagsspel var det inte tal om för den som gick utomlands. Bland de spelare som drabbades fanns Horst Buhtz, Bernd Trautmann och Ludwig Janda. Janda var den första tyska spelaren efter kriget i italienska ligan. Spelare som lämnade sågs inte sällan som landsförrädare. Så sent som 1973 sågs Günter Netzer som en förrädare av många då han lämnade Mönchengladbach för Real Madrid. I slutet av 1970-talet återinfördes under en kort period uteslutningen av spelare om de blev utlandsproffs.
1962 åkte Västtyskland ut ur VM i kvartsfinalen mot Jugoslavien. Detta gjorde att man började ett moderniseringsarbete av fotbollen. Sepp Herberger hoppades på en utveckling mot en rikstäckande liga som skulle höja klassen på den tyska fotbollen. Det är också nu som en första proffsvåg startar där tyska spelare flyttar till Serie A: Schnellinger och Helmut Haller blir storstjärnor i Milan respektive Juventus.
Under 1960-talet förändrades fotbollen i Västtyskland där man 1963 tog revolutionerade steg då man införde Bundesliga med helprofessionella spelare. Bundesliga blev snabbt en av Europas stora ligor och höjde nivån på den tyska fotbollen. Tyska spelare stannade nu kvar hemma och först med Netzers övergång till Madrid 1973 började tyska spelare åter bli utlandsproffs - och mötte kritik för det.
Detta märktes förstås i landslaget som fick fram en ny generation spelare som kunde återknyta till 1954. 1966 stod Västtyskland åter i final med spelare som Franz Beckenbauer och Wolfgang Overath och Siegfried Held i laget. Utanför landslaget finns spelare som Günter Netzer och Gerd Müller som kommande storstjärnor.
Ett generationsskifte hade även ägt rum på ledarsidan där Helmut Schön tog över efter många år vid sidan av den stora Herberger. Under Schön togs flera prestigesegrar som den första segern någonsin mot England 1968. Samtidigt blev det första EM-deltagandet ett debakel för tysk del då man efter 0-0 mot Albanien missade slutspelet i Italien.
|
1970-talet blir en period där tysk fotboll dominerar europeisk fotboll på klubb- och landslagsnivå. I europacuperna stormar Bayern München och Borussia Mönchengladbach fram. De två klubbarna slåss om mästerskapstitlarna. I landslaget bildar de stommen för ett av de bästa landslagen i världen, kanske vid denna tid det bästa landslaget.
|
VM i Mexico 1970 gav en föraning om vad som skall komma under 1970-talet. Västtyskland har ett fenomenalt lag som vinner alla matcher under gruppspelet och sedan gör en stormatch mot England i kvartsfinalen. I semifinalen spelar man vad som kommit att kallas Århundradets match mot Italien. Till slut tar man brons efter seger mot Uruguay. Gerd Müller blir VM:s skyttekung med 10 mål.
Huvudartikel: EM 1972
Storhetstiden inleds i EM-turneringen där man bland annat vinner för första gången på Wembley i kvartsfinalen mot England. Triumfen blir perfekt när man vinner mot Sovjetunionen i Bryssel med 3-0 och säkrar den andra titeln sedan 1954. 1972 års europamästare har fått rykte om sig som Tysklands bästa landslag genom tiderna och man hade en räcka med storstjärnor i laget: Maier, Beckenbauer, Netzer och Müller var onekligen de största men där fanns också pålitlige "Katsche" Schwarzenbeck, ungtupparna Paul Breitner och Uli Hoeness och anfallaren Jupp Heynckes.
Huvudartikel: VM 1974
1974 följde man upp EM-guldet med att på hemmaplan ta hem VM-titeln efter finalseger över Nederländerna i München. Då hade laget till en början inte övertygat och bland annat förlorat mot DDR i en klassisk match. Det var det enda mötet mellan länderna på A-landslagsnivå. Man slöt sig samman och kunde ta sig final bland annat efter seger mot Sverige i en av VM-turneringens bästa matcher.
Generationen kring Beckenbauer skulle efterhand försvinna ur landslaget efter VM 1974 och man hade till en början svårt att gjuta nytt liv i laget. Vid VM i Argentina 1978 lyckades man vinna blott en match och förlorade mot Österrike för första gången sedan 1930-talet. Konsekvensen blev att Jupp Derwall tog över som förbundskapten.
När Österrike ställdes mot de regerande världsmästarna Västtyskland var det få som trodde att österrikarna skulle lyckas vända trenden efter 47 år utan seger. Sensationen skulle bli ett faktum när storstjärnan Hans Krankl gjorde ett sent 3-2-mål till Österrike. Lagkaptenen Berti Vogts, som oturligt gjorde ett självmål, beslöt att avsluta sin landslagskarriär. Likaså gjorde förbundskaptenen Helmut Schön och flera andra i landslaget.
 Läs mer om Tysklands klassiska matcher mot Österrike
Bundesligaskandalen är den största skandalen genom tiderna och gjorde att landslagsspelare stängdes av och spelare som var på väg in i landslaget fick vänta i flera år på "benådning". Skandalen rullades upp i samband med firandet av Horst-Gregorio Canellas 50-årsdag 6 juni 1971. Presidenten i Kickers Offenbach som blivit rik som grossisthandlare i fruktbranschen ("Banankungen") spelade upp inför en häpen samling gäster, däribland Helmut Schön, upp bevis för att spelare och ledare tagit mot mutor för att göra läggmatcher. Bland de spelare som hördes var Manfred Manglitz och Bernd Patzke.
Canellas hade spelat in samtal mellan spelare och ledare kring hur man skulle gå till väga. Det hela handlade om hur lag som kämpade kring nedflyttningsstrecket samt de lag de skulle möta som hade råd att tappa poäng. De första lagen som avslöjades vara delaktiga var Schalke 04, Arminia Bielefeld och Kickers Offenbach. Man kunde senare få fram att Oberhausen, Eintracht Braunschweig, Stuttgart, FC Köln, MSV Duisburg och Hertha Berlin hade spelare inblandade.
Det mest uppseendeväckande var att landslagsspelare var inblandade: Klaus Fichtel, Reinhard Libuda och Bernd Patzke hade alla varit med i VM-truppen 1970. Här fanns också namn som Klaus Fischer och Rolf Rüssmann.
Tysklands fotbollsförbund DFB agerade och satte Hans Kindermann på posten som åklagare gentemot klubbarna och spelarna. Kindermann nystade de kommande åren upp skandalen. Det visade sig att stora summor gått till spelare för att göra läggmatcher. Bland annat köpte Bielefeld till sig en seger gentemot Schalke 04 för 40 000 d-mark.
DFB agerar
Fotbollsförbundet DFB agerade kraftigt för att återfå förtroendet för Bundesliga och den tyska fotbollen. Offenbach och Bielefeld blev av med sina elitlicenser. 53 spelare, två tränare och sex funktionärer fick betala böter och/eller stängdes av från spel. Schalke 04 var den klubb som bestraffades hårdast och där flest spelare stängdes av. Schalke-ikonen Libuda stängdes av på livstid men benådades efter två år (spel i Frankrike) och skyttekungen Fischer var avstängd ett år och kunde därmed avskriva som medverkan i VM 1974.
Både klubbledning och spelare var inblandade. Det blev inte bättre när det visade sig att spelarna ljög under en ed de svor vilket gav Schalke öknamnet FC Meineid. Hertha Berlins rykte solkades också med 15 spelare involverade spelare. Den stora förloraren var Rot-Weiss Essen som åkte ur på grund av andra klubbars manipulationer men inte fick någon kompensation.
Vad hände sen?
Canellas som avslöjade vad som försiggick kom 1977 att vara en av gisslan när Lufthansas Landshut kapades av RAF-sympatisörer. Canellas och de andra passagerare fritogs i Mogadishu av den tyska specialstyrkan GSG-9.
Spelare som Fichtel och Patzke fick sina straff sänkta och återkom till Tyskland efter spel utomlands. Deras straff mildrades just genom att de fick tillstånd att spela utomlands (Freigabe für das Ausland). Fischer och Rüssmann debuterade sedermera i landslaget men bådas landslagskarriär förkortades med flera år på grund av inblandningen.
Bundesliga hamnade i en kris publikmässigt som en följd av skandalen där det under säsongen 1971-1972 kom 800 000 färre och 1972-1973 kom 1,3 miljoner fans färre. Detta är Bundesligas bottenrekord publikmässigt men har idag kommit i skymundan av VM 1974 som överskuggades till viss del av skandalen.
|
1980-talet stod i kontrast till 1970-talet. Fotbollen i i Västtyskland gick från att vara underhållande och offensiv till sparka-spring-fotboll. Där tidigare namn som Netzer och Beckenbauer varit firade stjärnor blev nu istället grovjobbare och fysiska spelare stöttepelare i landslaget. Tråkigt spel och skandaler gav dålig publicitet. Samtidigt firade landslaget framgångar med två VM-finaler och många har glömt lovorden det tyska laget fick efter EM-segern 1980.
|
Huvudartikel: EM 1980
Det var en stor överraskning när man fick fram ett nytt storlag till EM 1980. Innan EM hade flera rutinerade spelare tvingats lämna återbud, bland annat Sepp Maier och Klaus Fischer. Det var i den här turneringen som profiler som "Toni" Schumacher, Manfred Kaltz, Hans-Peter Briegel och Karl-Heinz Rummenigge slog igenom på allvar på den internationella scenen. EM-guldet kom efter finalseger över Belgien i Rom.
Huvudartikel: VM 1982
1980-talet stod ofta i kontrast till 1970-talet som hade bjudit på propagandafotboll. Flera av 80-talets turneringar bjöd på framgångar resultatmässigt men ofta saknades den spelmässiga topp publiken fått uppleva några år tidigare. I VM-slutspelet 1982 förlorade man sensationellt mot Algeriet men tog sig vidare efter en uppgjord match mot Österrike där båda lagen gick vidare. Till slut gick man vidare till final, bland annat efter en rafflande semifinal mot Frankrike. För första gången avgjordes en match i VM med straffsparkar.
1984 gick man inte vidare från gruppspelet i EM och Derwall gick avgå och istället tog Franz Beckenbauer över. I Mexico-VM 1986 segade man sig fram till final. Det är trots detta ett fascinerade lag Västtyskland ställde på benen med en rad storstjärnor i eller utanför laget. Överhuvudtaget har landslaget alltid handlat mycket om prestige och inte sällan har bråk uppkommit mellan spelare. Barcelona-stjärnan Bernd Schuster valde under större delen av sin karriär bort landslaget och konflikten mellan Jürgen Klinsmann och Lothar Matthäus seglar fortfarande upp.
1980-talet innebar en nedgång i popularitet för landslagsfotbollen kopplad till inte minst till VM 1982. På hemmaplan fick man problem med huliganism i form av högerextrema grupper. Supportrar slutade gå på matcher på grund av våldsamheter och Bundesliga upplevde ett kraftigt publiktapp. De kommande åren skedde ett omfattande arbete för att få bukt med problemen.
Huvudartikel: VM 1990
Det är först i slutet av 80-talet som landslaget återigen får tillbaka sin flärd. Beckenbauer kan formera ett av de stora tyska lagen till VM i Italien 1990 med toppspelare på samtliga positioner: liberon Augenthaler, mittfältet med spelare som Hässler, Matthäus, Buchwald och Littbarski och ett anfall med Klinsmann och Völler. Ett strålande gruppspel lade grunden till VM-guldet efter finalseger mot Argentina.
| | |
