Tysklands deltagande i OS har bjudit på blandade framgångar sedan debuten 1912.
Magnus Brink
tyskfotboll@hotmail.com
Tyskland har stolta traditioner i OS-fotbollen även om man på senare år inte deltagit i slutspelet. Det är framförallt DDR som skrivit in sig i historieböckerna med den största meriten i OS-guldet 1976. Mer om detta kan du läsa här. Däremot har inte Tyskland (och Västtyskland) haft lika stora framgångar.
OS var den första turneringen ett tyskt landslag deltog. Det dåtida kejsarriket Tyskland deltog i OS i Stockholm 1912. Laget misslyckades trots att man tog den största segern genom tiderna då man slog Ryssland med 16-0. Det tyska laget förlorade mot Österrike (2-5) och Ungern (1-3) och missade därmed chansen att ta medalj.
OS-turneringen i fotboll hade statusen som VM innan den första VM-turneringen spelades 1930. Efter första världskriget utestängdes Tyskland från OS men 1928 gjorde fotbollslandslaget comeback vid spelen i Amsterdam. Laget tog sig vidare från den första omgången efter storseger mot Schweiz (4-0) men åkte ut mot de blivande mästarna tillika regerande mästarna Uruguay (1-4).
Satsningen mot OS 1928 hade varit stor och större blev förväntningarna vid spelen i Berlin 1936. Tyskland hade tagit VM-brons 1934 och stora förväntningar lades på laget. Efter att man kört över Luxemburg med 9-0 i den första matchen åkte man sensationellt ut mot Norge i nästa omgång.
Fram till 1968 såg IOK Tyskland som ett land och Tyskland deltog under namnet Gemensamt tyskt lag - EUA (Equipe Unité Allemagne). Detta skapade huvudbry vad gäller Tysklands deltagande i lagsporter. 1952 och 1956 valde DDR att inte delta i fotbollsturneringen - Västtyskland tog platsen som Tysklands lag.
När DDR ville delta i OS kunde man inte ena sig om ett gemensamt tyskt lag utan fick ha play-off mellan Väst- och Östtyskland. 1960 vann DDR mot Västtyskland men föll i den senare delen av OS-kvalet. 1964 tog DDR återigen platsen som Tysklands lag. När IOK slutligen godkände Väst- och Östtyskland som egna medlemmar försvann problemet och 1972 deltog två olika tyska lag i OS.
Efter andra världskriget deltog Västtyskland som Tysklands lag vid OS i Helsingfors 1952 och kom fyra. Men Västtyskland och Tyskland har aldrig kommit att få kontinuerliga framgångar i OS-fotbollen. Anledningen till detta var länge att man under en lång period tilläts bara amatörer i OS-fotbollen vilket stängde ute de tyska proffsspelarna. Det var ett speciellt amatörlandslag som representerade Västtyskland fram till 1979.
1956 åkte man t.ex. ut mot de blivande olympiska mästarna (cupspel) Sovjetunionen som mönstrade ett lag med bl.a. Lev Jasjin. 1972 gjorde man dock en kraftansträngning när man som värdland var direktkvalificerade. Men efter en pigg inledning missade man medaljerna i det andra gruppspelet.
1984 var man återigen med i OS och nådde kvartsfinal. DDR var inte med då man bojkottade spelen och kunde inte kvalificera sig till spelen 1988 då OS-turneringen blivit en U23-turnering. Men Västtyskland kunde som sagt göra bra ifrån sig 1988 då man tog brons, den bästa placeringen för Tyskland i OS.
|
OS på hemmaplan
Huvudartikel: OS i München 1972
I laget återfanns kommande storspelare som Uli Hoeness och Manfred Kaltz. Men det mest intressanta namnet är kanske ändå Ottmar Hitzfeld. Hitzfeld är idag mest känd som Tysklands mest framgångsrike på senare år (bl.a. dubbla Champions League-segrar) men spelade under 1970-talet i Schweiz och en tid i VfB Stuttgart.
Under OS tillhörde Hitzfeld de bästa i det tyska laget och gjorde fem mål. Men trots detta lyckades man inte knipa någon medalj sedan man åkt på en förlust mot DDR (2 - 3). Bernd Nickel blev med sina sex mål bäste målskytt i Västtyskland. Notera: Laget hade inte DFB:s märke på tröjan utan det tyska statsvapnet som representerar OS-laget.
Los Angeles 1984
DDR deltog i OS sista gången 1980. Ett eventuellt västtyskt deltagande stoppades då Västtysklad tillhörde de länder som bojkottade spelen i Moskva. 1984 var det istället Västtyskland som lyckades kvalificera sig för OS-turneringen. OS-biljetten infanns sig först efter att DDR(!) och Polen som delar av östblocket valt att bojkotta spelen i Los Angeles vilket gav bästa grupptvåan Västtyskland en OS-biljett.
Tyskarna hade en stark inledning där man vann Marocko och Saudiarabien (0-1-förlust mot Brasilien) men i kvartsfinalen mot Jugoslavien blev det till slut stopp. Efter 2-2 i halvtid vann Jugoslavien slutligen med 5-2. I laget återfanns bland annat Guido Buchwald, Andreas Brehme och Rudi Bommer som alla tog plats i EM-truppen samma år.
Bronset i Seoul
Flera blivande storspelare fanns med i OS-truppen 1988 och andra kom att spela många år i bundesliga. Bland de mest namnkunniga hittar vi Jürgen Klinsmann, Thomas Hässler, Karlheinz Riedle som vid samma tid började spela i A-landslaget och blev världsmästare 1990. Klinsmann deltog även i EM detta år tillsammans med Frank Mill och Gunnar Sauer. Förbundskapten var Hannes Löhr.
Tyskland har sedan 1982 ett OS-lag som i praktiken är U21-landslaget omgjort till ett U23-landslag de gånger man spelar i OS-sammanhang, d.v.s. kval- och slutspel. Innan dess deltog ett amatörlag i samma roll. Sedan 1988 har inte Tyskland lyckat kvalificera sig för OS-fotbollen. 2004 missade Tyskland OS genom att inte bli bland de tre bästa lagen i U21-EM.
Huvudartikel: DDR i de olympiska spelen
DDR gjorde debut som hela Tysklands representant vid spelen i Tokyo 1964. Det östtyska laget var ett av flera öststater som dominerade turneringen och man kom slutligen på en hedrande bronsplats. 1972 tog man återigen brons med ett lag som innehöll kommande VM-profiler som Sparwasser, Streich, Croy och Bransch.
1976 vann man OS-guld i Montréal vilket fortfarande är Tysklands enda triumf i OS-fotbollen. Hans-Jürgen Dörner gjorde fyra mål från sin libero-position. 1980 nådde man återigen final men föll mot Tjeckoslovakien. 1984 kvalificerade sig DDR återigen för OS men valde att bojkotta spelen tillsammans med övriga östblocket. Därmed hade DDR gjort sin sista OS-turnering.
|
| | 
