Otto Harder

Otto "Tull" Harder är den mest kontroversiella spelaren i Hamburger SV:s historia. Han var en firad stjärna i Hamburgs storlag under 1920-talet men hans tid i SS och som vakt i koncentrationsläger har gjort honom till en persona non grata.

Otto Harder var firad stjärna i Hamburg men han föddes i Braunschweig. Han började spela på Leonhardtsplatz i Braunschweig. Han började spela i Hohenzollern Braunschweig 1908 innan han kom till det ledande laget i staden Eintracht Braunschweig ett år senare. 1913 följde övergången till Hamburger FC 1888 som senare blev Hamburger SV även om Harder spelade ytterligare ett år i Braunschweig.

Han hade då fått sitt smeknamn "Tull" sedan Tottenham besökt Braunschweig 1912. I Tottenham spelade Walter Daniel Tull, den första färgade spelaren i Tottenham och de båda liknande varandra, stora och starka och med samma spelstil varpå Harder fick namnet "Tull".

Walter Daniel Tull var med i första världskriget där han stupade i mars 1918 vid slaget vid Somme. Otto "Tull" Harder var även han med i kriget men kom hem från fronten. Han hade anmält sig frivilligt till västfrnten 1915. Han mottog järnkorset av andra och första klassen. Han han precis debutera i landslaget innan landslagsspelet stoppades av kriget. 1920 var Harder med när landslagsverksamheten återupptogs genom en landskamp mot Schweiz.

Firad stjärna
Harder var med sin storlek och kraft en av sin tids bästa anfallare i Tyskland. Han gick ofta på eget genombrott och hade ett fruktat skott. Han blev en publikfavorit och massorna sjöng vid matcherna: "Wenn spielt der Harder Tull, dann wird es drei zu null". Samtidigt var han en fotbollsspelare som lätt drack för mycket och hade ett häftigt humör. Hans popularitet visade sig även kommersiellt då en cigarettillverkare i Hamburg lanserades cigaretter med sloganen "Sportler raucht die neue Tull Harder Cigarette" (Idrottare röker den nya Tull Harder Cigarette).

Tysk mästare
1922 var Harder med i den mytomspunna mästerskapsfinalen mot FC Nürnberg. Matchen gick till förlängning men oklarheter uppstod och till slut beslöt man att inte utse någon tysk mästare 1922 - även om Hamburg tilldömdes titeln men valde att avstå från den. Hamburger SV kom tillbaka och blev tyska mästare för första gången 1923. I laget spelade även svensken Otto Carlsson.

I Hamburg fanns även norrmannen Asbjörn Halvorsen (1898 - 1955). Halvorsen kom till Hamburg i affärer men stannade kvar som defensiv mittfältare i HSV:s storlag. Halvorsen och Harder hamnade senare på varsin sida i kriget: Halvorsen hamnade i tyskt koncentrationsläger och var nära att gå under. Han var även förbundskapten för det norska lag som slog ut Tyskland ur OS-turneringen i Berlin 1936.

1928 blev Hamburg på nytt mästare. Trots detta kom Harder inte med i den tyska truppen till OS i Amsterdam 1928, den första turneringen Tyskland deltog i efter kriget. Den sista landskampen kom 1926 efter 15 landskamper där Harder gjorde 14 mål. Han gjorde bland annat tre mål mot Schweiz (0-4) 1925 och tre mål mot Sverige (3-3) i Nürnberg 1926. Hans status visade sig också genom att han var kapten i fem av sina landskamper. 1930 avslutade Harder karriären med två år i SC Victoria Hamburg.

Nazisten och krigsförbrytaren
Harder gick med i nazistpartiet 1932 och SS ett år senare. 1939 blev han lägervakt vid koncentrationslägret Sachsenhausen i Oranienburg norr om Berlin. Han var från 1939 också verksam vid lägret Neuengamme i Hamburg. Han sa sig egentligen velat ha kämpa vid fronten. I augusti 1944 kom Harder till koncentrationslägret Stöcken utanför Hannover men stannade en kortare tid för att sedan vara vid lägret Ahlem där han var Hauptscharführer och Untersturmführer.

1945 greps han av brittiska soldater och fördes till interneringslägret Iserbrook. Harder dömdes till 15 års fängelse av en brittisk militärdomstol 1947. Han dömdes för krigsbrott: mord och misshandel av lägerfångar. Åtalet rörde mord på 373 personer. Fångar hade bland annat dött av undernäring och fysisk misshandel. Harder förklarade sig oskyldig och skyllde på andra. Han påtalade sin tid som idrottsman - vilket ska ha lett till att han undkom strängare straff. Han kom ut efter fyra och halvt år i fängelset och dog fem år senare i Barmbek.

HSV:s ambivalens
HSV:s förhållande till Harder har varit ambivalent och inte utan kritik. HSV uteslöt Harder efter kriget men bara under en kortare period. När han kom ut ur fängelset kom han tillbaka till HSV. Han besökte matcher och välkomnades av stadionsspeakern. Fokus låg på hans tid som firad stjärna - man bortsåg från krigsbrotten. 1974 visades detta återigen: En broschyr som trycktes upp för VM 1974, Hamburg var en av värdorterna, lyfte fram Harder som en förebild för ungdomen. Broschyren drogs tillbaka och kom ut igen utan sidorna 13 och 14.

Fakta

Född: 25 november 1892 i Braunschweig
Död: 4 mars 1956 i Hamburg-Barmbek
Smeknamn: "Tull"

Position: anfallare
Landskamper: 15 A (1914-1926) varav 5 A som lagkapten
Mål: 14

Landskampsdebut: 1914
Sista landskamp: 1926

Klubbar

Victoria Hamburg (1930-1932)
Hamburger SV (1914-1930)
TSV Eintracht Braunschweig (1909-1914)
Hohenzollern Braunschweig (1908-1909)

Meriter

Tysk mästare (2) 1923, 1928

TYSK FOTBOLL

Startsidan | tyskfotboll@hotmail.com | Spelarguide