Ett åldersstiget tyskt lag åkte ut i kvartsfinalen.
Magnus Brink
tyskfotboll@hotmail.com
Inför VM i Frankrike var tyskarna som vanligt närvarande med den äldsta truppen av dem alla, men till skillnad från andra år kunde inte rutinen övervinna åldern - Frankrike-VM blev tack och adjö för många av de stora tyska spelare under 90-talet, Klinsmann slutade, Kohler slutade, Hässler slutade (förutom en kort comeback 2000) och 4 juli 1998 var den mörkaste dagen för den tyska fotbollen på mycket länge.
Ändå såg det ju så bra ut, eller rättare sagt, det såg verkligen inte dåligt ut. Tyskarna hade samma manskap som i de tidigare turneringar under 90-talet, d.v.s. nyckelspelare som Kohler, Hässler och Klinsmann även om de nu var till åldern komna. Det fanns ju spelare som Oliver Bierhoff som bara vuxit sedan EM 96 och Christian Ziege (som ju dock hade haft en dålig säsong i Milan) och som vanligt folk från Bayern München; Markus Babbel, Thomas Helmer, Dietmar Hamann, Oliver Kahn, Michael Tarnat och så då Matthäus. Det var ett rutinerat VM-lag med spelare i Tysklands storklubbar som hade starka säsonger i Europa bakom sig.
Många skulle ha skrattat efter EM 96 över idén, Matthäus var ju dessutom i luven på Vogts (och Klinsmann) - men så ändrades allt. Matthäus efterträdare Matthias Sammer, som också han gjort landslaget utan behov av Matthäus, blev skadad och laget stod utan en libero. Sammer kom aldrig tillbaka utan så småningom kom guldhjälten från 1990 med i laget igen. Dessutom tog Vogts med veteranen Olaf Thon som libero-backup. Vart tog alla unga spelare vägen? Ett undantag var 24-årige Jens Jeremies från 1860 München som tog en ordinarie plats i laget.
Tyskarna hade också förhoppningar i anfallsparet Klinsmann - Oliver Bierhoff som ju av många sågs som denna turnerings Seeler-Müller i Mexico-VM 1970. Bierhoff hade imponerat i Udinese och skulle efter VM gå till Milan men Klinsmann var länge ett frågetecken vad gäller form och målfarlighet. Klinsmanns skytte kom så småningom igång i Tottenham och lagkaptenen kunde hålla sin dröm vid liv - att som lagkapten vinna VM.
Gruppspelet
Tyskarna kom till Frankrike-VM med som alltid stora förväntningar. Man började med att besegra USA med 2 - 0. Andreas Möller, som imponerat i EM 96, nickade redan i den nionde minuten in 1 - 0 och sedan gjorde Klinsmann behärskat 2 - 0 i den andra halvleken. Detta var ju ingen propagandafotboll men tyskarna brukar ju starta lite sävligt i turneringar.
I den andra gruppspelsmatchen gjorde tyskarna det som de gett namn åt - en tysk upphämtning. Mot Jugoslavien spelade man i Lens, och dagen såg ut att bli förstörd efter en svag inledning. Först gjorde Mijatovic 1 - 0 i den 13:e minuten och sedan gjorde Stojkovic 2 - 0 10 minuter in i den andra halvleken - var den tyska örnen nu intrasslad i ett nät? Nej! Tyskarna tog sig samman och Michael Tarnat drog till med ett av sina hästsparkar till långskott som styrdes in av en jugoslav - reducerat! Nu var det ungefär en kvart kvar - skulle tyskarna hinna med att kvittera?
1 - 2 stod sig i sex minuter då Oliver Bierhoff kom fram och gjorde den tyska kvitteringen! Matchen slutade 2 - 2 och tyskarna hade visat att man kunde kämpa sig tillbaka. Men för många tyskar var den här matchen också ett stort historiskt händelse.
|
I den 46:e minuten började de tyska supportrarna att applådera och så kom han då - Matthäus. Mätthäus steg in på planen och blev ny rekordman - 22 VM-matcher sedan VM-debuten 1982! Lothar Matthäus tangerade redan 1994 Uwe Seelers och Maradonas rekord på 21 matcher men nu blev han ensam på rekordet. I den sista gruppspelsmatchen som spelades i Paris mötte man Iran som man besegrade efter två mål i loppet av sju minuter (51, 58) genom Bierhoff och Klinsmann. Man slutade gruppetta, med hjäp av fler gjorda mål än Jugoslavien, men man behövde nog få till ett bättre spel om man ville stanna kvar riktigt länge i turneringen.
Mexico och Kroatien
I åttondelen mötte man Mexico som spelat bra i sitt gruppspel och som utnyttjade Andreas Köpkes tvålhänder. Hernanddez snurrade upp de tyska försvaret och gjorde 1 - 0! Tyskarna var illa ut mot de pigga mexikanarna. Tyskarna började envetet satsa mot en kvittering med inlägg riktade mot anfallsparet. Klinsmann nickade in 1 - 1 och sedan var frågan om det skulle bli en förläning. Bierhoff kom upp och gjorde det han är specialist på - nick in i mål! Nu hade tyskarna avancerat till kvartsfinal där succélaget Kroatien väntade. Trots fem tidigare vinster på lika många matcher skulle detta inte bli en seger - det skulle bli den mest förudmjukande förlusten sedan 1986.
Kroaterna tog ledningen strax innan halvtid genom Jarni, ett inte helt otagbart skott för Köpke. Det som avgjorde matchen var när Wörns blev utvisad i den 40:e minunten, inte ens tyskarna kunde klara av att bara ha tio man i 50 minuter. I den 80:e och 85:e minuten kom 2 - 0 och 3 - 0 och den största tyska förlusten i tävlingsammanshang sedan VM-slutspelet 1958 var ett faktum.
Vad hände sedan?
Berti Vogts satt kvar som förbundskapten ytterligare några veckor men valde att avgå efter Tysklands svaga resultat i träningsmatcher. Erich Ribbeck blev ny förbundskapten och skulle skapa ett nytt landslag vilket visade sig betydligt svårare än tidigare. Usla resultat i träningsmatcher, bl.a. 0 - 3 mot USA, vägdes upp av ett helt okej EM-kval i vilket Tyskland kvalade in till EM som gruppetta utan att imponera. Oliver Bierhoff blev den nya ledstjärnan som veteran och storstjärna i Milan.
4 juli 1998 i Lyon
Tyskland - Kroatien 0–3 (0–1)
0–1 Jarni (45)
0–2 Vlaovic (80)
0–3 Suker (85)
Publik: 43 300
Domare: Pedersen, Norge
Varnade: Jörg Heinrich, Michael Tarnat
Utvisad: Christian Wörns (40)
Tyskland
Andreas Köpke,
Lothar Matthäus,
Christian Wörns,
Jürgen Kohler,
Jörg Heinrich,
Dietmar Hamann (79. Olaf Marschall),
Jens Jeremies,
Michael Tarnat,
Thomas Hässler (69. Ulf Kirsten),
Jürgen Klinsmann (K),
Oliver Bierhoff
|
